Onsdagen 6 februari 2019, 19:00

Gävle symfoniorkester   

OBS! Ändrat datum (från 8 februari)  

Dirigent: Daniel Bjarnason

Solist: Vikingur Olafsson, piano
Kulturhuset, Hudiksvall

OBS! Erik Wallenström presenterar INTE detta program. Ingen paus.

Biljettpriser: Medlem 180 kr, icke medlem 210 kr, ungdomar under 20 år och studerande gratis

Förköp på kiosken i Guldsmeden fr.o.m 9 januari. Resterande biljetter säljs i konsertkassan fr.o.m. 18:00 konsertdagen.

Program

Mühlrad Uruppförande (10 min)
Bjarnason ”Processions” Pianokonsert (29 min)
Schubert Symfoni nr 8 ”Den ofullbordade” (25 min)

Tidningen New York Times beskrev pianisten Víkingur Ólafsson som ”Islands Glenn Gould”. Han har den där unika förmågan att lyfta fram musikens innersta hemligheter och ge både välkänd och ny musik en sällsam lyster.

Här får vi uppleva honom i landsmannen Daniel Bjarnasons andra pianokonsert, Processions. Musik laddad med extravagant virtuositet men också bedårande melodier och spännande klanger, där inte minst slagverken står i fokus. Daniel Bjarnason som även dirigerar den här konserten är en av Islands mest framstående musikprofiler har uppmärksammats över hela världen för sin måleriskt klangrika musik, samtidigt som han gör dirigentkarriär. De senaste åren har han framträtt med orkestrar som Tokyos och Torontos symfoniorkestrar, Åbosymfonikerna och nyligen London Symphony Orchestra i ett multimediaverk av den Oscarsnominerade isländske kompositören Jóhann Jóhannsson.

Vi får vid den här konserten även uppleva ett uruppförande av Jacob Mühlrad! Han är en av Sveriges mest spelade och eftersökta tonsättare och är den yngste någonsin som fått ett balettverk uppfört på Kungliga Operan. Han har också skrivit flera verk till musiker ur Kungliga Filharmonikerna och Radiosymfonikerna, och sommaren 2016 uruppfördes hans stycke Pan i Carnegie Hall i New York. Stort genomslag fick också hans stycke Kaddish som uruppfördes i Berwaldhallen av Radiokören med Eva Dahlgren som solist.

Franz Schubert lämnade åtskilliga kompositionsprojekt bakom sig i ofullbordat skick. Hans rastlösa natur drev honom att ständigt börja på något nytt hellre än att tålmodigt föra ett stycke till slut. Av alla dessa projekt är det bara symfonin i h-moll som fått tillnamnet ”den ofullbordade”, vilket också skapat ett mystiskt skimmer över symfonin. Varför Schubert övergav symfonin är en gåta. Kanske hämmades han som flera andra kompositörer av giganten Beethoven som verkade i samma stad vid samma tid. Kanske tappade han kraft efter beskedet om sin syfilis. Symfonin hamnade hur som helst i en byrålåda hos vännen Hüttenbrenner där den återupptäckes 1860, över trettio år efter Schuberts död.